TigerBumbi

Just nu är det som genererar mest planering självklart våran flytt. Det är ett stort projekt och det är många pusselbitar som ska klaffa. Min lista med saker att fixa är i ständig rörelse. Nya saker tillkommer och andra bockas av. Det bästa är förstås när jag får sätta en bock framför en punkt och stryka den som fixad. Det är en ganska skön känsla.

En annan lista som just nu är ytterst levande är också den som ger mig mest stresspåslag för tillfället. Vår inköpslista för nya möbler till lägenheten. Vi har en hel del möbler vi vill byta ut och tanken var att det här var ett ypperligt tillfälle. Så långt är det lungt.

Nu till de två punkter som ger mig stress. Den första är att 9 av 10 saker på listan går att få levererat till oss. Det är dock en liten del som inte går att få levererat utan enbart går att köpa i butik. Stresspunkt nummer ett alltså. Sen har vi stresspunkt nummer två. Sen jag la till en del möbler på inköpslistan har de sålt slut och på grund av rådande omständigheter i världen vet dom inte om varan kommer tas in i lager igen över huvudtaget. Kommer vi kunna köpa de möbler vi vill ha eller kommer det vara slutsålt och jag måste börja om mitt letande? 

Det här kan absolut ses som ett i-landsproblem och jag vet att många skulle säga att jag ska släppa det och bara vara glad för att vi ens har möjligheten att välja att köpa nya möbler. Andra har kommentrat att vi har ju redan fullt fungerande möbler så varför stressar jag upp mig alls? Vi behöver ju inte köpa nytt egentligen utan borde nöja oss med det vi har och inte slösa pengar eller resurser bara för att vi vill.

Oavsett vad andra tycker och tänker så är våran plan att köpa nya möbler och pga saker jag inte kan påverka själv ger det mig en enorm stress. Jag vet inte hur jag ska få den här pusselbiten att falla på plats så att jag kan släppa en del av den här stressen? Förhoppningsvis kommer jag på något brilliant snart och kan släppa just den biten.

En annan sak med flytten som gör mig stessad är oron för att vi ska ha för mycket saker och vi inte får plats med allt när vi ska packa ihop flyttlasset. Hur jag ska lyckas släppa stressen för just den biten har jag ingen aning om men hoppas att jag bara oroat mig i onödan när det väl gäller.

Over and out!

Nu har våren verkligen tagit fart. Det känns som att det är rosa träd vart man än vänder sig just nu. Inget jag klagar på direkt för jag älskar den här tiden av året och jag vet inte hur många foton jag har i min mobil av rosa blommor just nu. Såhär är det varje år. Jag älskar alla rosa och vita fluffiga träd överallt och dom gör mig glad. Det är då jag vet att vintern är förbi och sommaren snart kommer smygande. 

 

Ett annat vårtecken, eller vad man nu vill kalla det, är när träden börjar få löv. Jag älskar när träden får ett sorts grönt sken runt sig innan löven riktigt har slagit ut. Precis när knopparna börjar spricka och man ser det gröna från knopparna som ett vagt grönt dis runt träden. När man anar att om bara ett par dagar kommer trädet har små löv som kommer växa sig större och större fram till sommaren. Det är också någonting jag tycker är väldigt vackert på våren men det är en aning svårare att fånga på bild och än så länge har jag inte lyckats få till det i alla fall.

Något annat som är återkommande varje år som också är ett säkert vårtecken är pollen. Ett mindre roligt vårtecken men ändå ett säkert sådant. Jag vet inte om det är inbillning men det känns som att min pollenallergi blir värre och värre för varje år. Så just nu ingår allergimedecin i min morgonrutin för utan den kan jag inte gå ut utan att både näsan och ögonen rinner konstant hela dagen. Eller ja, konstant så länge jag är utomhus i alla fall. Innomhus är det en aning bättre men bara sålänge jag inte behöver ha fönstrena öppna.

Oavsett om det är rosa fluffiga träd eller allergimedecin så vet jag i alla fall att nu är det vår och sommaren är precis runt hörnet. Nu går det fort.

 

Over and out!

Vi bor visserligen i en två men att städa på den här nivån är inte gjort i en handvändning har jag nu insett. Det har varit att skrubba rent köksfläkten, torka av kaklet i köket, torka ren lister ovanför dörrarna, damma min stackars bambu som är aningen för stor för att skölja av i duschen och en hel drös andra små detaljer man kanske inte gör varje gång man städar sådär till vardags.

Jag har kommit fram till att det är ganska avslappnande att städa. Eller ja, det är rena träningspasset också men det är avslappnande för skallen. Trotts det så tror jag inte att jag kommer ändra min grundläggande inställning om att det är tråkigt att städa. Jag gör alltid heldre någonting annat. 

Jag måste dock erkänna mitt i allt det här att känslan när man har städat klart är ganska skön. Det känns verkligen som att man gjort något vettigt. Det har jag väll i och för sig också gjort.

Vilya har till och från velat hjälpa till att städa och hon har blivit jättearg när hon inte fått använda rengöringsmedlet. Att hon för tillfället även vägrar att stå upp och gå gör inte heller saken bättre. (Hon stukade foten när hon hoppade ner från soffan på förskolan för en vecka sedan och vägrar blankt att stå eller gå sen dess.) Hon tycker inte om att jag städar utan tycker att jag ska sitta i soffan så att hon kan sitta i mitt knä och titta på Paw Patrol. Hade hon varit sjuk så hade jag gärna gjort det men nu är hon inte sjuk och hon tar sig runt krypandes utan problem och hon leker med sina saker på golvet precis som vanligt och då får jag myror i kroppen och jag måste göra någonting för att inte klättra på väggarna.

Så nu är lägenheten i stort sett städad från golv till tak. Bara fönstren som inte blivit tvättade men det lär jag nog ta mig an snart också om jag känner mig själv rätt. Har jag väl påbörjat det här projektet så kommer jag se till att slutföra det också.

Gillar ni att storstäda eller är ni som jag och tycker om när det är gjort men gärna glömmer bort det pftare än man borde?

Over and out!