Skam den som ger sig...

Jag har en resväska som jag köpte för lite drygt 5 år sedan. Jag köpte den inför en resa till New York och passande nog så har den möstret av en tunnelbanekarta från just NY.


En av de största anledningarna till att jag köpte den (förutom att jag ville ha en lite större och snyggare väska inför shoppingen i NY) var att den hade ett TSAlås. Jag vet att ett lås på väskan inte är någon garanti för att saker inte ska bli stulna då hela väskan kan försvinna men det minskar i alla fall risken en aning och det känns bättre med en låst väska. Plus att den inte kommer gå upp av misstag och alla sakerna trillar ur.
Just det här låset blev dock lite av en mardröm. 

(Nej, det där är inte koden på låset.)

Väskan var packad inför resan och jag gjorde sista kollen på den hemma hos M innan vi skulle till Arlanda. Jag skulle också ställa om koden på låset så det blev något jag själv valt. Vad tror ni händer? Jo, jag lyckas få in en kod som jag inte alls menade att få in så när jag låste väskan och sen försökte öppna den igen så gick det inte. Jag ställde ju in fel kod och visste inte vilken den rätta var. Hur sjutton skulle jag nu få upp väskan med min packning inför resan? Räddningen blev att gå till tullen direkt när vi kom till Arlanda, förklara vad som hänt och be dom öppna låset åt mig då dom har en sort huvudnyckel till TSAlås. Jag hafe tur och fick hjälp och låste ihop väskan med ett litet TSAhänglås istället. Så har jag låst väskan efter det.

Nu ikväll så fick jag ett infall och tänkte att jag har ju en bra väska och låset ska ju fungera så det gäller ju bara att hitta rätt kod. Tre siffersnurror med siffrorna 0-9, det blor ju bara 1000 olika kombinationer att testa. Sagt och gjort jag började helt enkelt beta av siffra efter siffra. Det tog en stund men jag lyckades hitta rätt! 

Så nu funkar äntligen låset på väskan som den ska efter 5 år. Toppenbra för M, jag och Vilya ska ut på äventyr i februari och då kan den absolut vara bra att ha.

Over and out!

Slut på sommaren?

Det känns som att alla runt omkring mig börjar avsluta sommaren och ställa in sig på höst. Själv är jag absolut kvar i sommarmode. Jag har en teori att det har med två saker att göra. Det första är att jag är hemma med Vilya hela tiden och det gör att det känns som att jag har sommarsemester. Jag bara väntar på att semestern ska ta slut och höstterminen börja. (Vilket den ju faktiskt gör om någon vecka även om jag kommer fortsätta vara föräldrarledig ett tag till.) Det andra som gör att det fortfarande känns som sommar för mig är nog för att Kim inte haft sin semester ännu. Han har en väldigt sen semester iår och det gör att det känns inte som att sommaren är över förens han har varit ledig. 
 
Dagarna här hemma flyter på oavsett sommar eller höst i alla fall. Vilya växer så det knakar och hon blir mer och mer sin egen lilla person för varje dag som går. Jag var rädd att dte skulle vara långtråkigt att vara föräldrarledig då jag i vanliga fall klättrar på väggarna efter fyra veckors semester. Det har inte vart tråkigt en enda sekund. (Jag hade gärna hoppat över episoden med blodproppen dock och haft en lite lugnare start men nu blev det inte så.) Vilya busar och utvecklas hela tiden och hon får mig att skrattar flera gånger om dagen. Jag visste inte att små bebisar kunde vara så roliga men hon är det verkligen. 
 
 
Får se vad vi hittar på här framöver. Vi försöker hitta på så mycket vi bara kan, och träffa så många vi bara hinner. Imorgon blir det roadtrip med M tur och retur Dalarna tex.
 
Over and out!