Natten mellan söndag och måndag så fick jag ont i ljumsken när jag var upp och fixade mat till Vilya. Tänkte inte så mycket på det just då. På morgonen sen så gjorde framsidan av låret ont så det typ vek sig när jag satte tyngd på det. På kvällen fick det vara nog så jag ringde 1177 som efter sjuttielva frågor skickade sköterskan ut jourläkare till mig. Efter att ha mätt och klämt och kännt så sa han att han trodde att det var lårmuskeln som var överansträng på nått sätt. Och i och med att vaden/benet inte var svullen eller gjorde ont så trodde han inte att det var en propp. Blev det svullet, började göra ont eller andra klassiska symptom skulle jag ta mig in och få det kollat.
Imorse gjorde vaden ont och var svullen. Pappa kom och körde mig till närakuten. (Han skulle från början bara komma och lämna kryckor som jag skulle låna för att avlasta lårmuskeln.) Väl där drog hela cirkusen igång. Hela dagen har blodprov, kontroller, röntgen och ultraljud avlöst varandra. Pappa var jättesnäll och var med hela dagen och hjälpte mig med Vilya. Hade blivit jätteklurigt utan honom.
Efter alla prover och allt så konstateras i alla fall att jag har minst en blodpropp i benet och flera små i lungorna. Får komma upp på avdelning och där är jag nu. Vilya fick stanna här med mig också så M och Kim kom med saker till henne. (Och till mig) Så där är vi nu. Jag är kopplad med en massa sladdar för övervakning och Vilya sover i en likadan plastlåda bredvid mig som hon gjorde för exakt 4 veckor sen på BB. Får se när jag kommer härifrån då.
Over and out!