Jag har alltid varit en såndär person som haft ihjäl en massa blommor. Inte ens kaktusar har gått säkra i min närvaro. Jag har haft ihjäl både en och tre stycken. Det enda jag lyckats hålla liv i är en stor bambu. Den verkar frodas av att torka ut och övervattnas. Fråga mig inte varför men den lever och är numera högre än det någonsin varit. Den har till och med vuxit om mig med god marginal.
I somras så fick jag en jättefin orkidé av mina kollegor i förlovningspresent. Den var jättefin och jag var rädd att den bara skulle överleva ett par dagar hemma hos mig. Gissa om jag blev förvånad när den blommade i drygt tre månader, tog en paus, började få nya knoppar opch nu blommar den för fullt igen.
Jag är så glad! Jag trodde aldrig att jag skulle kunna hålla liv i den i mer än max nån vecka. Nu har den bott här hemma i drygt ett halvår och den verkar trivas utomordentligt bra. VI får se hur det går efter den här blomningsperioden. Jag klippte av det ena sprötet och det verkade som att det stannade av i växten då så på den sidan sitter det bara en enda blomma just nu. Den andra sidan har flera stora fina blommor.
Jag trodde aldrig att jag skulle klara av att hålla liv i en orkidé men tydligen kan mirakel inträffa ibland. Nu ska vi se om jag lyckas väcka liv i min bugannvilla som står här hemma i fönstret och ser allmänt bedrövlig ut också.
Over and out!