Jag kan inte sova! Det är ett faktum från de senaste veckorna. Som tur är har jag inget plugg imorrn så det löser sig. Men men att vara vaken på nätterna ger mig i alla fall en massa extra tid att fundera över saker. I och för sig inget jag direkt led brist på innan men något jag inte tänker klaga på.
Inatt gled funderingarna över på klasskompisar som rubriken svallrar om.
Jag satt och läste en blogg som en gammal klasskomips från Norrköping skriver. Det fick mig att fundera på min tid där nere. Jag bodde där i ungefär att halvår och jag lärde känna en hel del folk. Av dessa har jag idag typ kontakt med en. Det är lite synd för det var trevliga personer. Jag saknar dem allihopa. Jag känner att ag borde försökt hålla kontakten lite bättre än jag gjort. Jag har vart urusel på det. Ibland känns det som att när jag flyttade därifrån så glömde jag bort människorna där nere. Så var det dock inte. Livet här i stockholm drog med mig i en virvel av händelser bara och sen gick tiden utan att jag egentligen märkte nått av det. Trist egentligen.
Ibland funderar jag över vad som hänt med alla gamla klasskompisar som jag haft genom åren. Det är en del om man räknar enda från och med första klass. Vissa vet jag hur det gått för men andra vet jag ingenting om. En klasskompis från högstadiet tror jag bor i Australien och en annan är mamma. En polare från årskurs 4-9 jobbar på Maxi där jag handlar och honom ser jag ibland. En annan gammal kompis är ju tragiskt nog borta för alltid då han omkom för et och ett halvt år sedan. Vissa människor har dock försvunnit på grund av att man helt enkelt bara tappat kontakten med dem. En del hade man visserligen ingen kontakt med ens från början heller.
Jag undrar om man ens minns alla sina gamla klasskompisar.
Vart har alla människorna tagit vägen egentligen? Och vart försvann vännerna man förut umgicks med varje dag?