Börjat boa...

Jag tror att jag kommit in i den där perioden när man vill boa och göra allting klart innan babyn kommer. Oavsett om det är så eller ej så är det exakt det jag vill just nu. Kläder till den lilla krabaten är väll så gott som klart och nu är det bara resten kvar. Har börjat köpa och beställa hem en hel del saker och det känns som att det börjar bli klart. Ja, att få hem allt i alla fall, det ligger fortfarande nedpackat i kartonger och väntar på att bli uppackat.

En sak som jag redan packat upp och undersökt (kom iofs inte i en kartong utan bara i en påse) är skötväskan. Kom fram till att jag ville ha en skötväska i form av en ryggsäck så det är vad jag köpte också. Blev riktigt nöjd när jag fick hem den och kollade på den. Den var större än jag trodde så får jag inte ner det som behövs och lite till i den blir jag riktigt förvånad.

Självklart var jag tvungen att göra skötväskan en aning personlig också. Den kan ju inte se ut exakt som alla andras. Ni som känner mig vet redan att min ryggsäck som jag använder varje dag är fullsatt med olika pins. Skötväskan fick samma behandling om vi säger så. Kanske inte riktigt lika många (ännu) men i alla fall några.

Min ryggsäck, känner ni igen några av mina pins?

Nya skötväskan, hoppas någon känner igen märket mitt på.

Det som jag och kim har kvar att fixa på våran lista över saker som ska vara klara när babyn kommer är nu skötbord, vagn och babyskydd. Ingen lång lista direkt så den är nog snart avklarad. Får se hur allt blir när jag har alla saker hemma och verkligen kan börja fixa klart allting? 

Over and out!

90 dagar kvar!



Det känns lite som att jag har nedräkning till julafton igen. Bara det att den här gången vet jag egentligen inte exakta datumet i förväg utan bara en gissning och det är så mycket större än julafton, som trots allt kommer en gång om året.

Jag vet inte om jag tycker att dagarna går fort eller långsamt heller? När jag fokuserar på dagen idag går tiden långsamt men räknar jag dagarna som redan gått så vet jag inte vart de här sex månderna har tagit vägen.

Från att allting känts rätt surealistiskt så börjar det kännas mer och mer verkligt. Det är verkligen någon därinne och det ska bli spännande att se vem det är i slutänden. Något som hjälper med verklighetskänslan är ju också att jag börjar känna i kroppen att det är tungt och saker som jag i skallen fortfarande kan göra och klarar av inte riktigt funkar i praktiken. Bara att inse att jag inte riktigt kan göra allting som jag brukar just nu.

Kim är så söt också för jag har nog aldrig sett honom orolig för mig tidigare. Visst vet jag att han vart det till och från men han har inte visat det förut. Nu är han nästan nojjig att jag ska halka så fort jag sätter en fot utanför dörren. Måste ju erkänna att jag har ganska kul åt det hela.

Börjar så smått få ordning på saker och ting rent prakiskt också. Jag som gillar att planera och strukturera har självklart redan börjat fixa med kläder och alla prylar som man behöver. Har snart beställt eller köpt allt det viktigaste så att det är klart i god tid. Kanske lite väl god tid men då behöver jag inte stressa över det sen utan kan bara kryssa av det på listan och ta det lugnt.

Nu får vi se hur fort eller långsamt de sista tre månaderna behagar gå?

Over and out!

Kallt!



Idag ville jag inte direkt gå ut när jag såg vad termometerna visade. Kände att nästan -10 grader inte riktigt var vad önskade mig nu.

Att vara på jobbet idag innebär att var ute en hel del och det är i vanliga fall inga problem. För tillfällwt kan jag inte använda mina älskade termobyxor så det blir rätt kallt efter en stund. Dessutom säger kroppen stopp för att springa och leka kull med ungarna för att få upp värmen. Försöker bylta på mig så mycket jag kan i alla fall och tänka varma tankar, gärna på varm choklad. En sak är i alla fall säker, man vaknar till så fort man kommer utanför dörren.

Over and out!