Ibland så

För det mesta brukar det ju bli en följetong med framflyttad leverans av möbler om det en gång startat. Den här gången blev det tack och lov inte det. Det sista vi hörde om vår soffa var att den skulle komma vecka 35, det vill säga nästa vecka. Nu verkar det som att vi hade en gnutta tur för idag blev den levererad.
 
Nu har vi äntligen fått våran soffa och vår fotölj. Super sköna att sitta i och dom gjorde att vardagsrummet plötsligt blev ett rum och inte bara ett ställe att för tillfället ställa det man inte vet vart vi ska ha någonstans. En stor tygmöbel gör ju också att det helt slutar eka i ett rum också. Väldigt skönt får jag ju erkänna.


När dom kom och killarna bar i de två gigantiska paketen så får jag ju erkänna att jag tänkte att det abslut var värt de 200kr extra som jag betalade för att få dom inburna. Värt varenda krona att slippa trixa med det själv. Kim erkände efteråt att även han kommit fram till precis samma sak.
 
Så nu har vi äntligen ett komplett möblemang i lägenheten och det känns toppen. Man märker hur central plats en soffa ändå har i ett hem när man inte har någon ett tag. Det blir verkligen som att någonting saknas.
 
Nu är i alla fall ordningen återställd, vi har fått vår soffa och vår fotölj och dom är riktigt mysiga och sköna att sitta i. Fotöljen var kanske snudd på för stor men det kan jag leva med. Helt klart nöjd med mitt val.
 
Over and out!

Den osynliga soffan

Sagan om den obefintliga soffan. Det skulle absolut kunna vara en rolig historia om det nu inte var så att den handlade om oss själva. När vi gick igenom och bestämde oss för vilka möbler vi skulle ta med oss nu när vi flyttade så bestämde vi oss ganska snabbt för att soffan var någonting vi ville byta ut. 
 
Sagt och gjort, vi bestämde oss för att göra oss av med den gamla soffan. Jag köpte den när jag flyttade in i vår gamla lägenhet för tolv år sedan och den hade hunnit bli ganska misshandlad. Från början hade den en divandel men den tog vi bort för flera år sedan då vi inte använde den delen av soffan och vi ville ha golvytan istället. Den har blivit spilld på, tvättad så många gånger att överdragen höll på att ge upp, dynorna var inte riktigt de som skulle vara där (inte på dom ställena dom var nu i alla fall) och den var lite lagom nersutten. Det var dax att ge den permanent semester. Plus att det gjorde att vi sparade in en hel del i packyta när vi flyttade.
 
VI köpte en ny soffa och en fotölj i början av juni för att leveranstiden skulle stämma med att vi hade flyttat ner. Vi skulle fått den levererad någon gång vecka 30-31. Perfekt! Den skulle komma någon gång precis efter att vi kommit ner. När det började närma sig fick vi medelande om att den blivit försenad och vi skulle få soffan någon gång under vecka 33. Inga problem, två extra veckor är lugnt. VI skulle förmodligen ändå vara upptagna med att packa upp och ställa iordning i alla fall. Så enkelt skulle det ju dock inte bli.
 
När vi gick in i vecka 31 (ursprungliga leveransveckan) fick vi åter igen veta att det skulle bli försenat och ny leveranstid skulle bli vecka 35. Så nu står vi här och det är vecka 33, det hade vart väldigt trevligt att ha fått soffan den här veckan men vardagsrummet har fortfarande ett stort tomt utrymme för soffan.


Jag håller alla tummar och tår jag har för att vi ska få vår soffa och vår fotölj om två veckor och att det inte blir framflyttat igen.
 
Jag märker verkligen hur viktig en soffa faktiskt blir för ens vardagsliv. Visst går det att sitta på stolar och liknande men jag saknar att få krypa upp i soffan och titta på en film, läsa en bok eller bara ta det lite lugnt. Jag vill att Kim ser fram emot att vi äntligen ska få en fotölj. Det är något han velat ha länge. Kunna bjuda hem vänner och familj och faktiskt ha en självklar central plats att sitta och umgås på. Att sitta vid köksbordet är inte riktigt samma sak. Också trevligt och det funkar men inte riktigt mysigt och man vill inte riktigt sitta där lika länge. Vi får väll se om den här historien får ett lyckligt slut om två veckor eller om vi får vara sofflösa ännu längre? Jag hoppas att vi har fått en soffa innan december och julen drar igång i alla fall.
 
Over and out!

Nystart


Igår var det då dags för Vilya att få börja på sin nya förskola. Hon har pratat om det sen vi var där och kollade in gården för någon vecka sedan. Hon saknar Pärlis och det gör jag med men det är en aning långt att pendla.
 
Så igår var det i alla fall dax att gå dit och påbörja inskolningen. Jag hoppades att det skulle gå bra men jag vågade inte riktigt slappna av och utgå ifrån det. Vi kom i alla fall dit och blev välkomnade av jättegulliga pedagoger som visade runt och ställde en massa frågor både om Vilya och till henne. Hon var lite fundersam i sådär 30 sekunder och sen hittade hon leksakerna. Hennes ansvarspedagog verkar vara jättesnäll och Vilya verkar gilla henne. Vilya är ju Vilya och for iväg som ett yrväder bara hon blev lite varm i kläderna. En stor, tjock madrass som brukar finnas i gympasalar lockade absolut mer än mamma och pappa. Man kunde ju hoppa på den och ingen sa något om att man inte fick. Sen hittades en tågbana och hon var såld. Sista grejerna som gjorde att hon bestämde sig för att det här var en bra förskola var att hon fick päron på samlingen och dom har höns på förskolan. Ja, självklart en stor rutshkana också. Hon ville absolut inte gå hem. Sen på hemvägen bestämde hon sig för att hon inte skulle gå dit igen heller.
 
Idag var det dax för dag nummer två i alla fall och idag följde bara jag med. När vi kom dit så tog det en liten stund innan hon kom fram till att det nog gick att gå in och leka men efter det försvann hon iväg med sin pedagog och jag satt i hallen och väntade. Hon var med på samlingen och sen skulle alla gå ut på gården. Då sa jag hej då och gick iväg på en prommenad. När jag kom tillbaka hade hon hittat gungorna, åkt i kanan och lekt med vatten vid deras vattenbord. Även idag ville hon inte gå hem för att sen på vägen hem säga att hon inte ville gå tillbaka imorgon och att hon saknar Pärlis. Allt är ju nytt och hon känner ingen riktigt och har inga kompisar där ännu men jag tror det kommer snart det också.
 
Imorgon är det dags för tredje dagen och då ska hon få vara där själv. Kim går med henne dit och lämnar så får hon testa att vara där själv som hon skulle vara en vanlig dag. Imorgon bjuds det också på lunch så det ska bli intressant.
 
Det är en annan typ av förskola än Pärlis och det är nya barn och pedagoger att vänja sig med. Nya rutiner och nya sätt att göra saker på men det kommer nog bli toppen så fort vi alla kommer in i rutinerna helt enkelt. Hon tycker i alla fall att det finns roliga saker att göra dä roch då har hon inte upptäckt allt pyssel man kan göra där ännu heller.
 
Over and out!