Vantar på vift

Ibland har man mer tur än man tror.

I måndags gjorde jag det där man gör ibland, jag glömde mina vantar på busshållplatsen. Satt och väntade på bussen. Såg att bussen kom till hållplatsen innan min (ja, det är onödigt nära mellan en del hållplatser för bussen) och jag fick bråttom att fiska upp munskyddet ur väskan och sätta det på mig så jag la vantarna på bänken bredvid mig så länge. Mitt i allt det här så tänkte jag ju självklart inte på att jag hade lagt ifrån mig vantarna på bänken. Bussen kom och jag gick på.

Det var först sen när jag skulle kliva av som det kändes tomt och som att jag saknade något. Självklart mina vantar. Kom direkt på vart dom låg och blev ganska trött på mig själv i det läget. Aja, inte mycket att göra.

Det här var självklart mina favoritvantar som jag haft och lyckas hålla reda på i sådär 9 år. Supertrist!

Jag kom fram till att jag skulle kolla på busshållplatsen när jag kom hem igen om dom låg kvar men jag hade inga stora förhoppningar m vi säger så. Jag var ganska övertygad om att dom skulle vara borta. Döm om min förvåning när jag såg att vantarna låg kvar på bänken när bussen åkte förbi när jag kom hem. Det var bara att gå och hämta dom.


En del säger att det är klart att vantarna låg kvar. Varför skulle någon ta dom? Andra säger att jag hade tur. Jag tror att dom låg kvar för många just nu har bacillskräck för saker andra människor tagit i.

Oavsett vad så fick jag tillbaka mina favoritvantar i alla fall.

 Over and out!

Kommentera inlägget här :